One moment in time...

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Var ju hos den läkaren jag träffat 2 ggr tidigare i höst igår. Hon tror mitt håravfall med några små kala fläckar är Alopecia. Alltså jag bara grät, håret är ju så viktigt. Varför får jag detta nu i livet ? När kommer min kropp och knopp läkas ? Stressrelaterad sjukdom. Men hört en hel del som haft bekanta som fått detta, med tiden har de växt tillbaka och de inte haft problem med det igen. Så bestämt mig för nu i Feb att vi ska dra iväg till solen. En nystart att jag ska må bättre helt enkelt och få massa D vitamin.
 
Jag ska få tid att prata med en psykolog om saker, för att lätta mitt hjärta typ och få prata av mig. Gjorde detta senast 2012 och tycke verkligen inte det är något fel på det. Kan vara saker som man inte vill  berätta för närstående. Ska köpa Mivitotal sa hon samt D vitamin. Men känner att vi går ju emot ljusare tider. Vår och sommar - mer ljus och sol.
 
Börjat träna, testat Yoga som jag tror är bra för mig. Ska gå på det gymmet till maj månad. Så jag försöker men svårt detta att veta vad det är min kropp reagerat på och vad som orsakat detta. Vad som kan göras för att det ska läkas. Det som stressar mig. Har aldrig i hela mitt liv trott, jag med min tjocka kaluffs som jag slitit så med och älskar, håret är ju sååå viktigt skulle få problem med detta när jag är 32 år liksom!!
 
Grejen är man kan aldrig veta vad morgondagen bjuder på. Så galet sjukt alltså. I helgen som sagt var jag såå deppig men känner det kan bara bli bättre, HOPPAS JAG. Måste försöka tänka positivt. Känns som denna höst vart mycket negativ och jag som haft så ont av mörkret denna höst och vinter, att det påverkat mig.
 
Jag har ju i alla fall inte någon dödlig sjukdom och mina nära och kära är friska så måste tänka att allt ordnar sig med ALLT. Men som sagt psykiskt påfrestande och tar enormt på en. Vill bara kunna gå till frissan och färga det och platta, fixa det som jag alltid gjort.. Vill vill vill, vill känna mig fin igen.
 
Så ta hand om er, njut av dagen, att ni är friska. Man vet aldrig vad som kan hända med en!
 
Som sagt ska bli en solresa nu sen ska jag själv till New York i höst. Det jag verkligen älskar. Viktigt för mig ha saker och mål att se fram emot! Jäklar va jag ska shoppa på deras Black Friday, aldrig vart där vid den tiden innan julen. Mysigt värre! Plus att jag inte ska vara rädd för att resa, att världen inte är så farlig nu som jag tror. Efter alla attentat som vart så har jag blivit enormt skraj vilket påverkat mig en massa.
 
 
 
Känner att detta är väldigt personliga inlägg, kanske knappt någon som läser det. MEN skönt för mig att få skriva av mig. Kanske finns det någon av er som också drabbats / blir drabbade av detta i framtiden. Så vet ni att ni inte är ensamma om det. Detta är även som sagt dagbok för mig att blicka tillbaka till i framtiden och se vad jag gått igenom.
 







Jag tror det försvinner fläckarna.Det brukar försvinna har jag läst och hört.kul att ha lite roligt inplanerat det kommer göra så gott!Skönt att det blir ljusare också man blir piggare och Gladare.😀/Veronica

Svar: Tack ja jag hoppas verkligen det. Fy sån mardröm att få sånt här bara sådär. Verkar va mkt med hormoner. Vissa skriver att saker kan påverka kroppen efter man fått barn fast det gått en tid osv. Många faktorer men hoppas på nu när det blir ljusare att det blir bättre. Tack för dina ord, de värmer.Ha en fin fredag!
Jenny Lennartsson

Men snälla fina vackra du,hoppas du får stressa ner dig lite nu och jag vet hur det känns jag är likadan så fort jag kom hem från Vietnam nu så börja oron komma smygandes,alltid bra att prata med någon.Bra att ha ngt att se fram emot det är viktigt tro ja;) stor kram till dig.

Så tråkigt det du berättar fina du. Jag hoppas verkligen att det kommer att lösa sig med detta och att du får en underbar solresa för det är du värd. Styrkekram

A

Jag tror det är vanligare att man råkar ut för exem och liknande efter graviditet och amning. Har själv haft exem i ansiktet och acne efter barnen vilket jag aldrig haft förut. Hormonerna gör ju en berg och dalbana. Hoppas du snart blir bättre 😊

Svar: Ja det kanske är så tyvärr att det påverkar en mer än vad man tror. Hoppas som sagt det växer ut igen. Sån mardröm att få det. Så sjukt att bara få saker sådär hux flux :( Tack för dina ord det värmer
Jenny Lennartsson

Jenny
Välkomna till min blogg om min vardag som sambo - mamma till Charlie och snart husägare.