Kanske en aningens löjlig men mina tankar just nu för tillfället angående kalas

 
Snart fyller jag faktiskt jämt, sjukt nog. Kan inte fatta att åren går så fort och det skrämmande är att mina föräldrar blir ju också gamla då de är mormor och morfar nu. Har bara min mormor kvar i livet av de äldre osv. Vill ju att alla ska leva och va krya jämt, alltid.
Men som Madde sa, bättre att bli en ung 30 åring än en gammal 20 åring haha.
 
Jag älskar kalas, älskar att ordna kalas och överraska andra. Hade jag varit mångmiljonär skulle ja överröst med överraskningar och presenter till mina nära och kära.
Men inte så förtjust att själv bli firad. Kanske löjlig men gillar inte på ett sett att stå i centrum. Sen tänker jag alltid vem skulle ta sin dyrbara tid och fira mig om ni kan förstå hur jag tänker, varför skulle någon göra det ?
Min familj / föräldrar så klart men annars nja. Usch vad jag är blödig och löjlig. Har så klart mina fina vänner men tänker livet kommer emellan, alla har så fullt upp med sitt, det blir ju så.
 
Jag var jätte glad när jag överraskats med babyshowers och senast Fruhippan, samtidigt tycker jag det är väldigt jobbigt då jag först tänker stackars de som har ordnat detta och tagit sin tid att försöka få ihop någon att fira mig. Varför skulle man det och finns säkert dom som gör så mycket annat roligt eller kanske hellre sitter hemma och inte gör något alls. De kanske inte gillar det som ordnas eller det som ska göras och hellre hoppar det, det är jag rädd för att alla gör. Usch låter så tragiskt men varför skulle de vilja fira mig, vad det nu är. Därför vill jag inte fira mig själv på sådana grejer fast jag så klart blivit jätte rörd tacksam och glad över de fina kalas jag fått, och ni som tagit er tid att visa att ni finns där för mig.
 
Därför hoppar jag att fira min årsdag som nu närmar sig. Bett mina föräldrar att bjuda ut mig på mat istället, då jag älskar att äta ute. Så slipper folk känna att de måste försöka ta sin tid att engagera sig i att gratta mig.
 
Är det sjukt att tänka så här eller?
Jaja lite av mina funderingar jag har i huvudet för tillfället.
Hoppas ni får en fin lördag. Typiskt idag är det flera som har kalas, min fina granne som verkligen har ett stort hjärta och min kusin sen en annan minikusin och min systerson. Så hinner bara med ett kalas. Får dåligt samvete för det med då jag så klart skulle vilja åka och gratta alla. Känns som jag sviker de jag inte hinner åka till
 
 
 
 
 
 
 







Jenny
Välkomna till min blogg om min vardag som sambo - mamma till Charlie och snart husägare.